SM i Linflyg F2 13-14 augusti 2016 i Västerås.

Anders och Mona Hellsén åkte för att tävla i Stunt F2B.
Mona har tagit bilderna.

Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag skulle kunna få en hel veckas flygning på asfalt, på den fina anläggningen som Västerås modellflygare har på Johannisberg. Åkte upp så jag kom natten mot måndag till campingen, som ligger ett hundskall från lincentrum. Blåsten och regnet avlöste varandra fram till torsdag, då jag fick chansen att flyga 7 flygningar. Vinden var dock lite lynnig och vred gärna 90 grader mitt i manövrarna. Fredagen bjöd på en del vind, men mestadels regnfritt, så många passade på att träna, alla klasser, det hörde jag från campingen. Lördag morgon, lite mulet och mindre vind än fredagen. Framåt dagen blev vädret kanon och alla flög, minst en omgång. Stuntgänget röstade för att lägga 2 omgångar på söndagen, för, som alla väder appar sa, så skulle det bli bättre väder. Den som lyckades bäst på lördagen var nog Per Stjernesund, som flög 288,4 km/t i speed. Det märks att åldern inte sjunkit på "gubbarna" som håller på. Kramper och krämpor i alla former, jag, snart 45, kände mig som 18 i det gänget.
Söndag. Klockan 0430 vaknade jag första gången av att vinden försökte ta bort förtältet på husvagnen, och fylla det med vatten. "Jojo, bättre väder sa dom....." tänkte jag och somnade om. Vid 7 hade vinden mojnat en aning och regnet övergått i någon slags smoggliknande dimma, jag såg inte grannvagnen på camingen ens. Jag hade inställningen att flyga, oavsett väder (utom åska då kanske...). Breefing stax före 9 med bättre väder inom synhåll! Dagen blev bara bättre och hela tävlingen kunde genomföras enligt tidsplan.
Inga större skador, annat än en speedmodell som landade in i en meklåda, några trasiga combatmodeller och tyvärr en skadad hand med 5 stygn som följd, inga men där. Dagen avslutades med prisutdelning i solsken och glada piloter.
/ Anders Hellsén


Anders Hellsén med modellflyggroupien Lowa.



Startfältet är inmätt och kontrollerat.


Staffan Ahlströms PoleCat i perfekt höjd. Tre domare sitter och bedömer.


En annan skåning är Lars Roos från Trelleborg - tre skåneflygare av 9 piloter.


Anders har fått tag på en gammal veteran till mekaniker (pappa). Svenske mästaren i F2B 1980, 1981 och 1983 Åke Nyström.


Anders på rygg - också på perfekt höjd


Hela F2B-fältet uppställda för gruppbild


Ove Anderssonpriset för sveriges bäste konstflygare i F2B - men Ove verkar inte villig att släppa priset till någon annan.



F1C är teamracing
Jan "Guffy" Gustavsson får representera mekanikerdelen. Modellerna gör ca 180 km/t och flyger 1 mil (10km) på lite mer än 14cl bränsle.


Kjell Axstilius, mekaniker åt Bengt-Olov Samuelsson, torkar av deras helkolfibermodell efter träning inför finalen. Modellen flyger 50 varv, 5 km på 7cl bränsle.


Lag Axstilius/Samuelsson diskuterar åt vilket håll kompskruven ska vridas.


Komplett, flygande modell kostar 15k+ kronor. Tankutrustningen på armen ingår inte 🙂


3 lag i samma cirkel. Alla flyger, med lite tur, åt samma håll. En yster dans som kan sluta med att man är utan flygplan. Finalen går över 200 varv.


Inför finalflygningen väljer lagen startplats, i turordning. Det gäller att välja rätt, i den vind som var, så att modellen inte blåser in vid landning eller start.


Kjell-Olov, svart, Per, gul och Niklas, röd, under finalflygningen. tyvärr blev det lite tandlöst då både "Guffy"/Stjärna och Axstilius/Samuelsson tappade in sina modeller vid omtankning. Nicklas/"Lelle" stod igentligen som vinnare redan efter 52 varv.